Den andra kvinnan II
Jag ringde. Jag ville bara inte vara ensam, jag ville bara bara bara vara med någon. Vi pratar, han lägger på ganska hastigt för att säga hej då till sin flickvän men han ringer upp igen. Till slut hämtar han mig och vi åker hem till honom. Vi tittar på en film, två filmer, tre filmer. Han ser ut som vanligt, luktar som vanligt. Det är klart att vi ligger med varandra...det känns inte super. Jag kallar honom nästan för något annat, kämpar för att hålla tand för tunga. När jag går ut på balkongen fladdrar ett spetslinne där på tork. Han hänger tvätt; strumpor, tshirtar, stringtrosor... -Hur känns det? -Jag vet inte... Han skjutsar mig hem när klockan har blivit tre. -Jag älskar dig. Lite. -Jag vet. Detsamma. Vi har aldrig släppt taget på riktigt. Skillnaden mellan honom och mig är att jag behöver honom bara när jag känner mig ensam och ratad, när jag är lycklig och tillfreds glömmer jag bort honom. Men han glömmer inte.
0 Comments:
Post a Comment
<< Home